Herreguuud!

Teo har varit milt sagt hemsk ikväll. Jag har försökt plugga men det är helt omöjligt när man har en unge som skriker och skriker timme ut och timme in. Jag har inte en aning om vad det är med honom. Både jag och Patrick har försökt med allt, ungen vägrar somna. Jag är så trött på att han inte sover en hel natt, någonsin. Nu har han fått för sig att han ska sova en timme på kvällen sen vakna och vara vaken bara för att få skrika, grina och gnälla i några timmar innan han under grova protester somnar av ren utmattning. Det är extremt psyksikt påfrestande att höra sitt barn skrika, gråta och gnälla flera timmar i sträck och ingenting hjälper eller duger. Det har varit en väldigt jobbigt kväll och om detta fortsätter upprepa sig kommer jag sakta med säkert bli ett vrak. Patrick tar inte åt sig lika mycket av Teos gråt och gnäll, både han och jag har försökt klura ut varför. Antar att de har med moderskänslor att göra men vafan, faderskänslor då? Är dom inte lika starka eller påverkas dom inte lika lätt? Jag kan inte låta bli att tycka synd om min älskade lilla T, nått är ju på tok om man är så missnöjd som han varit ikväll. Iofs är det inte direkt första kvällen utan snarare fjärde men idag var det extremt. Välling duger inte, alvedon hjälper inte, kramar eller närhet går absolut inte. Han vill nog bara vara bitter, men av vilken anledning? Aja det är nått jag får spendera resten av denna dag att klura ut. Älskar iaf min dryga lilla T mer än allt annat på jorden men ibland driver han mig till vansinne. Det är absolut inget jag tänker sopa under mattan. Han är underbar ändå <3


Imorgon har vi prov på rörelseorganen och nervsystemet. Det kommer antagligen sluta i total katastrof för min del då jag inte orkar läsa en rad till efter denna hemska kväll. Jag vill bara krypa upp bredvid Patrick, gråta ut lite ilska och sova.
Otur för mig att Patrick har huvudvärk (för ovanlighetens skull) och antagligen inte orkar lyssna på mitt gnäll om allt och alla ikväll. Jag får helt enkelt sätta mig på toaletten och bikta mig. Ne lite te så kanske jag blir gladare.
Ha´re bra, hej,

Kommentarer
Postat av: Bettan

Kan hålla med om att man blir klen när dom skriker sådär utan att man vet vad man ska göra åt det. Tänk om dom bara kunde tala om vad som var fel istället, vad lämpligt det skulle vara. Natalie var hopplös när hon skulle få sina stora kindtänder eller vad det heter. Tog ett bra tag att lista ut att det var nya sånna som var på väg. Och inte hjälpte det med alvedon då i alla fall.

2008-11-18 @ 12:09:24
Postat av: Eda

Hoppas han blir gladare snart.. kanske har ont fortfarande? Eller som du sa.. bitter! eller så är det så att ungar tycker att det är kul att driva oss mammor till vansinne nångång mellan varven ;)

Lycka till me skol arbetet då! Kramar!

2008-11-18 @ 12:30:43
Postat av: Loijsan

ska du bikta dig till Tomas o Annika alltså? ;) toan menar ja;) haha ni kan ju diskutera i badet;)

2008-11-18 @ 19:41:05
URL: http://loveliloijsen.blogg.se/
Postat av: Tobias

Han kanske bara har fått mammas "bitterfitt" humör... :P Hehe, är det bara bra annars eller?

2008-11-20 @ 11:50:49
URL: http://www.familjenlinden.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0