Imorse vaknade vi runt sex och vid halv sju kom målaren. Vi gjort oss iordning och gick till Camilla strax efter det.
Vill inte vara ivägen och sen blir det så himla mycket slipdamm och skit som Teo självklart river runt i.
I vilket fall som helst så undviker jag att vara hemma när dom är här och donar.
Runt nio gick vi till Ica sen fortsatte jag och T till Tomas och Annika medans Patrick gick hem till sin pappa en snabbis.
Pappa kom till Tomas sen åkte vi till Bollnäs vid typ halv elva.
Var till barnmorskan och allt såg bra ut förutom blodvärdet som självklart hade sjunkit ytterligare.
Jag är så flitig och tuggar i mig Niferex som om det vore karameller men ändå blir det inte bättre, men snart så kommer bebisen ut så då kanske det ordnar upp sig. Jag hade svårt att få upp det när jag väntade Teo med fast inte såhär extremt.
Blodtrycket var tydligen lite lågt också fast det brukar det jämt vara också. 101/62.

Efter en sväng in på dollar så åkte vi till mamma så Teo fick busa av sig lite med Martin. Idag lekte dom jättebra utan att bli osams över det lilla minsta. Roligt att lyssna när dom två sitter och diskuterar, dom förstår absolut inte varandra vilket oftast resulterar i att båda två står och skriker av frustation. Mina små hjärtan, mitt liv vore inte ens hälften så underbart utan dom!

Igår var målarna här hela dagen men hade inte blivit klart med nånting. Idag har iaf vårat sovrum blivit färdigt men det är också det enda. Alla golv är täckta av papp, det är slipdamm och tapetbitar överallt, möbler står lite hej vilt i lägenheten, ja det ser ut som ett rent helvete typ.
På måndag skulle han börja med Teos sovrum men jag hoppas att han hinner med köket då också. Inte förän tisdag ska dom börja med trappen och efter det har dom två badrumstak som ska målas också. Jag har en svag känsla av att jag kommer få leva i denna röra i all evighet typ. Jag förstår mig inte på folk som kan ha det halvfärdigt hemma i flera år utan att ta tag i renoveringen. Jag skulle bli knäpp, men å andra sidan så behöver ju inte vi göra nånting själv.
Äsch nu ska ja sova och hoppas på att våran underbara son tar sovmorgon imorgon. Jag är helt slut efter att han har varit vaken på nätterna och vaknat tidigt. Nu är det iaf bevisat att det går inte att sova i samma rum som Teo, vi väcker varandra hela tiden och han sover jättedåligt. Såå som sagt ska jag sova nu medans jag kan, patrick sitter nere och nördar sig med nå skit på datan så jag får somna själv helt enkelt.
Ha´re bra, hej.