Sleepless.

Påsarna under ögonen har växt till samma size som ica-kassar.
Nätterna jag jobbar är de bästa nätterna, så länge jag har folk omkring mig
kan man ha tankarna på annat.
Men väl hemma har mitt ständiga sömnbehov försvunnit och istället går det bara inte.
Vaken långt in på natten sen upp i ottan, rimmar dåligt och börjar verkligen påverka hela vardagen.

Med älskade P´s andetag strömmandes på ryggen ligger jag och minns hennes röst.
Önskar att jag bara kunde få prata med henne, höra henne säga att jag ska krama barnen ifrån henne,
att hon saknar oss och att hon älskar oss, höra henne fråga om jag pratat med annlouise, hur jag jobbar de
närmsta dagarna, vad vi ätit till middag.
Jag vill bara höra henne säga att allt kommer bli bra tillslut.
Känna lukten av henne och höra hennes hesa skratt.

Skulle verkligen vilja ha annlouise här nu, tröttsamt att älta själv.

Kommentarer
Postat av: Hilja

Älskar dig!!

2012-07-29 @ 16:55:23
URL: http://hiljas.blogspot.se
Postat av: annlouise

saknar henne så det värker i hjärtat. Förstår inte hur man ska kunna klara av att leva med denna enorma saknad.

2012-08-09 @ 11:22:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0