Otroligt oengagerad bloggare.

Pinsamt. Riktigt länge sen jag skrev här sist.
Men kan ju passa på nu när det ploppa upp i huvudet att jag faktiskt bloggat och tyckte det var väldigt givande, för min egen del!
Att få skriva av sig om händelser, tankar och annat känns skönt.
Idag startar vi nedräkningen till turkietresan, 24 dagar kvar.
Jäklar va fort det har gått, hela sommaren.
Jag har jobbat o Patrick har både jobbat och hunnit haft semester. Sista veckan på hans semester nu sen börjar allvaret igen för både barnen och oss.
Teo hinner gå en vecka på dagis ungefär sen är det dags för inskolning på fritids, helt jävla galet att han redan börjar i förskoleklass PÅ EN SKOLA! Där det är massor av större barn, går från att vara äldst till att vara yngst över natten.
Det blir nog en stor omställning men jag hoppas så innerligt att det ska gå bra för honom!
Han hinner gå i skolan en vecka sen sticker vi, tillsammans med Emma, Fredrik o deras barn, Marika och Mikaela också.

Ska försöka ordna någon form utav hundvakt också, i tid för en gångs skull. Alltid ska allt göras i sista sekund.

Teo fyller år på lördag så då blir det barnkalas, införskaffade en sockervaddsmaskin o tänkte att ja va fan det måste ju gå hem hos ungarna! Ja mycket riktigt det gjorde det, men fyfasiken vilket slavarbete att stå o toksnurra på den där pinnen för att få till en halvful sockervaddsliknande skapelse.
Öva, Öva, Öva sen jäklar kan jag hyra in mig på närmsta cirkus :)

Pappa fyller 50 år snart, älskade pappa <3 Hoppas han blir nöjd med dagen och presenterna!

Eftersom jag är helt säker på att inte P läser min blogg kan jag ju skriva här om sånt han inte ska få veta. Han fyller också år snart o då tänkte jag ge honom biljetter till Magnus Betnér och Soran Ismails standup i Gävle i oktober. En skam för Sverige, det är nog riktigt bra när det är två duktiga som slagit ihop sig o dragit ut på turné.

Tilia, älskade Tilia. Flicksnärtan är som en virvelvind av känslor och fantasier, vilken underbar ålder! Hon har alltid någon att säga, tillägga eller tänka o tycka. O klok är hon också, mycket stolt över min lilla sockerärta!

Ne hualigen, nu får det räcka för den fär gången, o så kanske det inte dröjer lika länge innan det blir några rader igen :)
Ha´re bra, hej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0