För nån vecka/månad sen (minns inte riktigt) började mina pappskallar till grannar att borra i betongväggen mot vårat sovrum. Klockan var mycket och Teo låg å sov, men han vaknade självklart och var livrädd. Det lät verkligen som om dom stod direkt i sovrummet och borra. Efter att dom hållt på en timme å Teo inte ens vågade vara i sovrummet blev jag så jävla less så jag slog hammaren i väggen (hade ingen lust att gå ut med Teo så han skulle bli ännu piggare). Efter ett tag kommer våran dvärg till granne över och frågar om dom stör oss. JA, Teo sover men det kommer han antagligen aldrig våga göra i den sängen igen, sa jag. Hon skrattade och sa att dom skulle skynda sig. Klockan var närmare tio på kvällen så jag sa att dom får göra det någon annan dag för Teo måste sova. Då blev hon sur och gick. Sen dess har hon inte ens hejat på mig eller Patrick, skööönt =) Men nu hade jag precis lagt Teo och han hade precis somnat in då börjar dom jävla nötterna slå med en hammare i väggen. Å vem skriker inte för glatta livet då om inte min lilla T. Nu är det liksom så att det inte är några ggr som om det är några tavlor man vill ha upp utan dom håller på KONSTANT. Nu har dom stått och hamrat i 30 jävla minuter!! Dom tröga jävlarna kanske ska fatta att dom inte bor i ett jävla hus längre och att man faktiskt måste visa lite hänsyn när man bor i ett flerfamiljshus. Jag sa åt det där puckot att Teo lägger sig halv sju när hon frågade mig. Men vad är det för jävla mening att fråga det om man inte bryr sig ett skit?! Förbannade bönder!! Å man vet aldrig när det är sista attacken med hammaren så jag vet inte när jag kan lägga in Teo igen. Ge mig ett hus långt borta ifrån alla äckliga dryga mopeder, hänsynslösa gamla dvärgar och tråkiga lekparker. Nu ska jag fortsätta älta all min ilska med min otroligt trevliga karl, hans data växer fast i knät på honom snart >=/
M.