Massiv bilduppdatering.
Orkar inte blogga längre, massor av energi försvinner på skolan och min älskade familj.
I helgen drog vi ner till Södertälje, fre-lör. Massa mys att träffas om så bara för en liten stund.
Resan ner och hem gick över förväntan och båda barnen var mycket nöjda med våran snabbvisit i storstan.
Söndagen spenderade vi utan barn i Gävle, men Patrick tog med sin fru såklart.
Idag har barnen varit på dagis och jag har gjort massa tråkigt skit, påbörjat några uppgifter och donat med papper.
Imorgon ska Patrick skjutsa ner Tomas till Fagersta så han kan köpa Janne och Saras bil, då får han samtidigt äran att träffa min farbror Stefan, vilket händer typ en gång per år. Jag sitter o klurar på om hela familjen ska åka med men överväger att plugga o lämna barnen på dagis i vanlig ordning. Men jag saknar min farmor så himla mycket<3
Vi får se hur vi gör, jag tror hon verkligen skulla uppskatta om vi kom ner, även fast det bara blir en snabbis isf.
Ne nu kommer det en hel hög med bilder istället på mina nära o kära.
Teo gick lös med min ögonskugga i hela ansiktet när jag stod i duschen :)
Teo klättrar på enorma snöberg hemma hos min mormor o morfar :)
Patrick gjorde en snögrotta o kasta in Tilia där ;)
Jag gjorde ost/skink-paj som smakade kanoners :)
Och en broccolipaj som smakade ännu bättre ;)
Finaste Tilia hemma hos Loijsan o Joni. Smakar på ninos nya korvar.
Martin blev lite ledsen när det var dags att åka hem :( Älskade <3
Teo sitter o spelar xbox.
Strike a pose!
Teo´s nya favoritgrimas. Jag skrattar så jag dör såfort jag ser honom såhär!
Min fina påväg till gävle :)
Min allra minsta bror, Marcus.
Min allra bästa bror, Martin <3
Lilla huset på prärien ;) Mormor o morfars :)
Morfar och Patrick diskuterar någonting :)
Spelgalen 3-åring.
Risifrutti is the shit. Båda barnen smäller i sig sylten o lämnar resten.
En normal bild på Teo bland alla crazyfaces!
Moa fotade Mattias efter att han försökt fota sig själv 10 ggr.
Tilia skuttar omkring i julklappen från faster Erika m fam. Sötsessan!
Ne nu ska ja mysa ner mig med min karl innan han somnar på soffan.
Ha´re bra, hej!
I helgen drog vi ner till Södertälje, fre-lör. Massa mys att träffas om så bara för en liten stund.
Resan ner och hem gick över förväntan och båda barnen var mycket nöjda med våran snabbvisit i storstan.
Söndagen spenderade vi utan barn i Gävle, men Patrick tog med sin fru såklart.
Idag har barnen varit på dagis och jag har gjort massa tråkigt skit, påbörjat några uppgifter och donat med papper.
Imorgon ska Patrick skjutsa ner Tomas till Fagersta så han kan köpa Janne och Saras bil, då får han samtidigt äran att träffa min farbror Stefan, vilket händer typ en gång per år. Jag sitter o klurar på om hela familjen ska åka med men överväger att plugga o lämna barnen på dagis i vanlig ordning. Men jag saknar min farmor så himla mycket<3
Vi får se hur vi gör, jag tror hon verkligen skulla uppskatta om vi kom ner, även fast det bara blir en snabbis isf.
Ne nu kommer det en hel hög med bilder istället på mina nära o kära.
Teo gick lös med min ögonskugga i hela ansiktet när jag stod i duschen :)
Teo klättrar på enorma snöberg hemma hos min mormor o morfar :)
Patrick gjorde en snögrotta o kasta in Tilia där ;)
Jag gjorde ost/skink-paj som smakade kanoners :)
Och en broccolipaj som smakade ännu bättre ;)
Finaste Tilia hemma hos Loijsan o Joni. Smakar på ninos nya korvar.
Martin blev lite ledsen när det var dags att åka hem :( Älskade <3
Teo sitter o spelar xbox.
Strike a pose!
Teo´s nya favoritgrimas. Jag skrattar så jag dör såfort jag ser honom såhär!
Min fina påväg till gävle :)
Min allra minsta bror, Marcus.
Min allra bästa bror, Martin <3
Lilla huset på prärien ;) Mormor o morfars :)
Morfar och Patrick diskuterar någonting :)
Spelgalen 3-åring.
Risifrutti is the shit. Båda barnen smäller i sig sylten o lämnar resten.
En normal bild på Teo bland alla crazyfaces!
Moa fotade Mattias efter att han försökt fota sig själv 10 ggr.
Tilia skuttar omkring i julklappen från faster Erika m fam. Sötsessan!
Ne nu ska ja mysa ner mig med min karl innan han somnar på soffan.
Ha´re bra, hej!
Jag skulle vilja informera allmänheten...
om att studievägledarna på Bollnäs stadshus är ett jävla skämt!
I augusti förra året började jag studera på Komvux Vård.
Innan det var jag till stadshuset och träffade en av dessa studievägledare.
Denna hjälpte mig med min ansökan till skolan för HT och VT och CSN, då sånt är helt främmande för mig.
Sagt och gjort, allt funkade jättebra i skolan och med CSN hela förra terminen.
Denna vecka startade vårterminen men då visade det sig att jag inte är registrerad på kurserna jag ska läsa.
Nånstans har min ansökan gått upp i rök och ingen människa kunde förstå hur det kunnat hända.
Jag har blivit kallad till kursstart men ändå fanns jag inte med på några klasslistor.
När jag väl kom till skolan för att styra upp detta upptäcker en av damerna på skolan att jag inte har blivit betygsatt på förra terminens kurser. Jag har skött skolan alldeles utomordentligt och har fått slutbetygen för kurserna skickat på mail men detta fanns inte med i deras data.
Jag blev vansinnig och hittade två av mina lärare och frågade hur det kom sig att en hel termins skolarbete inte finns betygsatt i deras data, hon hade inget vettigt svar på det.
Jag sa vänligt till henne att senast imorgon (dvs idag) ska mina betyg finnas inskrivna.
När jag sedan skulle träffa någon av studievägledarna för att kunna ansöka på nytt till kurserna jag har kvar så fanns såklart ingen anträffbar. "Lämna namn och nr i receptionen så hör någon av dom av sig"
Hela dagen gick utan att någon hörde av sig, och jag blev mer och mer arg! De flesta kurser har ju redan startat!
Men sen 16.15 ringer en av dom o så lyckas jag övertala henne att hon ska lägga till mig på ett antal kurser, jag hade pratat med skolan o kollat så det fanns plats på dom och så.
Då blev hon lite bitter då jag måste läsa kurserna i en annan ordning eftersom jag har en hel del färdigt.
När det saknades 50 poäng till heltidsstudier bestämde hon att lägga till en 200 poängskurs, det var enligt henne det enda sätter vi kunde lösa detta på.
Sååå nu kommer jag antagligen plugga arslet av mig, men lika glad för det är jag ;P
Jag hoppas iaf att det löser sig nu illa kvickt med skolan o ansökningar osv så jag får pengar från CSN nån gång.
Senaste utbet var i november så kronorna börjar sina såhär snart två månader senare!
Ne nu blir det frukost med min T.
Ha´re bra, hej!
I augusti förra året började jag studera på Komvux Vård.
Innan det var jag till stadshuset och träffade en av dessa studievägledare.
Denna hjälpte mig med min ansökan till skolan för HT och VT och CSN, då sånt är helt främmande för mig.
Sagt och gjort, allt funkade jättebra i skolan och med CSN hela förra terminen.
Denna vecka startade vårterminen men då visade det sig att jag inte är registrerad på kurserna jag ska läsa.
Nånstans har min ansökan gått upp i rök och ingen människa kunde förstå hur det kunnat hända.
Jag har blivit kallad till kursstart men ändå fanns jag inte med på några klasslistor.
När jag väl kom till skolan för att styra upp detta upptäcker en av damerna på skolan att jag inte har blivit betygsatt på förra terminens kurser. Jag har skött skolan alldeles utomordentligt och har fått slutbetygen för kurserna skickat på mail men detta fanns inte med i deras data.
Jag blev vansinnig och hittade två av mina lärare och frågade hur det kom sig att en hel termins skolarbete inte finns betygsatt i deras data, hon hade inget vettigt svar på det.
Jag sa vänligt till henne att senast imorgon (dvs idag) ska mina betyg finnas inskrivna.
När jag sedan skulle träffa någon av studievägledarna för att kunna ansöka på nytt till kurserna jag har kvar så fanns såklart ingen anträffbar. "Lämna namn och nr i receptionen så hör någon av dom av sig"
Hela dagen gick utan att någon hörde av sig, och jag blev mer och mer arg! De flesta kurser har ju redan startat!
Men sen 16.15 ringer en av dom o så lyckas jag övertala henne att hon ska lägga till mig på ett antal kurser, jag hade pratat med skolan o kollat så det fanns plats på dom och så.
Då blev hon lite bitter då jag måste läsa kurserna i en annan ordning eftersom jag har en hel del färdigt.
När det saknades 50 poäng till heltidsstudier bestämde hon att lägga till en 200 poängskurs, det var enligt henne det enda sätter vi kunde lösa detta på.
Sååå nu kommer jag antagligen plugga arslet av mig, men lika glad för det är jag ;P
Jag hoppas iaf att det löser sig nu illa kvickt med skolan o ansökningar osv så jag får pengar från CSN nån gång.
Senaste utbet var i november så kronorna börjar sina såhär snart två månader senare!
Ne nu blir det frukost med min T.
Ha´re bra, hej!
Fantastiska människa!
Grattis till världens bästa morfar på din 70-årsdag!
Du är en fantastisk människa och jag är så glad att du finns för oss jämt.
Du är verkligen en inspirationskälla för mig och stöttar mig jämt och för det är jag evigt tacksam.
<3
<3
<3
<3
<3
Jag hoppas du får en fantastisk dag.
Vi älskar dig.
Du är en fantastisk människa och jag är så glad att du finns för oss jämt.
Du är verkligen en inspirationskälla för mig och stöttar mig jämt och för det är jag evigt tacksam.
<3
<3
<3
<3
<3
Jag hoppas du får en fantastisk dag.
Vi älskar dig.
Underbar och älskad av alla<3
Idag fyller Martin sex år, herregud! Han var ju nyss två år!
Han är en sån underbar liten pojke som har skänkt mig så enormt mycket lycka de senaste åren.
Innan jag själv fick barn spenderade jag varje lediga stund med honom, han betyder lika mycket
för mig som mina egna barn. Sen jag själv fått barn har jag haft så dåligt samvete att
jag inte haft samma tid för honom. Från att träffas och hitta på saker varje dag till att han
kommer typ en gång i veckan. Han betyder väldigt mycket för mig och vi har en väldigt speciell relation.
Jag kommer alltid finnas vid hans sida och jag älskar honom enormt mycket.
Grattis på din dag finaste Martin <3
Patrick och Martin för herrans massa år sen :)
Liten minibild på mig och Martin. (och Bertil på ett hörn)
Min fina Martin och flottface.
Så mycket kärlek till denna pojke!
Och patrick har varit en av favoriterna genom åren också :)
Finaste Martin :)
<3
Nu ska ja sysselsätta mina vilda innan Tilia sover middag.
Sen ska vi vandra till mamma på kalas.
Ha´re bra, hej!
Han är en sån underbar liten pojke som har skänkt mig så enormt mycket lycka de senaste åren.
Innan jag själv fick barn spenderade jag varje lediga stund med honom, han betyder lika mycket
för mig som mina egna barn. Sen jag själv fått barn har jag haft så dåligt samvete att
jag inte haft samma tid för honom. Från att träffas och hitta på saker varje dag till att han
kommer typ en gång i veckan. Han betyder väldigt mycket för mig och vi har en väldigt speciell relation.
Jag kommer alltid finnas vid hans sida och jag älskar honom enormt mycket.
Grattis på din dag finaste Martin <3
Patrick och Martin för herrans massa år sen :)
Liten minibild på mig och Martin. (och Bertil på ett hörn)Min fina Martin och flottface.
Så mycket kärlek till denna pojke!
Och patrick har varit en av favoriterna genom åren också :)
Finaste Martin :)
<3
Nu ska ja sysselsätta mina vilda innan Tilia sover middag.
Sen ska vi vandra till mamma på kalas.
Ha´re bra, hej!
Nyårslöften.
Jag fick den brillianta idéen om att nyår är ett alldeles ypperligt tillfälle att sluta snusa.
Patricks snusning kostar inte ens en tredjedel av det jag snusar för. Mitt samvete klarar inte av det längre.
Jag lägger massa pengar varje månad på ett äckligt beroende.
Men asså ärligt talat, vad fan har jag gett mig in på?! Hur fan tänkte jag nu liksom?
Jag har två alldeles utomordentliga barn, dom är ju verkligen vackra att titta på och så.
Men dom kan då konsten att reta gallfeber på mig, vilket de båda har sysselsatt sig med hela dagen!
Vafan, hur tänkte du nu Madeleine?!
Jag blir så arg när jag sitter här en kvart efter att kiosken har stängt med en sambo som är utanför gävle nånstans och skakar och tänker att jag faktiskt inte behöver snus, det är ju jättebra om jag slutar med det.
Men vaaaaarför just nu lilla du?! Snart börjar skolan igen, jag ska stressa arselet av mig varje morgon för att hinna med en buss som gör att jag måste sitta i Bollnäs och vänta i 55 jävla minuter innan jag ens börjar. Allt detta för att
mina lärare som utav en händelse bor i bollnäs har bestämt att vi ska börja den idiotiska jävla tid vi gör.
Vad är det jag gör mot mig själv? Hela dagen har jag varit som en jävla bomb, såfort någon varit minsta fel har jag gormat, kastat grejer och varit allmänt jävla barnslig. Men varför skulle jag då sluta snusa just precis detta jävla nyår? Ja det finns ju en hel del rimliga förklarningar till det men jag tänker inte se det logiska i det hela.
Jag har de senaste åren snusat minst en dosa om dagen, jag snusar dygnet runt, sover med skiten till o me.
Såfort jag tar ut den ena åker den andra in, det är det jag sysselsätter mig med om dagarna.
Jag snusar så hela min käft känns helt söndertrasad, varför?!
Trots att jag inte snusat på ett bra tag nu, nån dag sådär så svider det fortfarande. Då har det liksom gått för långt.
Jag har ganska tur, mina tänder är skonade och det syns ju inte direkt att jag snusar på dom.
Lika bra att sluta innan hela munnen ser ut som en jävla slagfält.
Men jävlar vad jag svamlar om massa orelevanta saker och har tappat förmågan att vårda mitt språk.
Det var ju nämnligen också ett av mina nyårslöften, anstränga sig satan för att inte svära lika mycket.
Jag tycker att det är fruktansvärt ovårdat att svära, iaf vid opassande situationer. Krossar man lilltån mot vardagsrumsbordet får man svära, hur länge man vill. Men i brist på någon bra o säga är det inte okej.
Utan snus i över en timme försmäktar jag på denna ö!
Jag ringde min älskade. Han var i Tönnebro nu, har kollat på en bil som tydligen inte hamnade i våran ägo.
Han köper med en dosa. Jag ska bara ha den i fickan, det går nog lite bättre då.
Då har jag ju ett val. Snusa eller inte. Nu har jag inget val, för jag har inte snus, och då vill jag ha det ännu mer än om jag har det.
Nu ska jag kolla på tre kronor. riktig kvalitetsunderhållning från nittiotalet får mig säkert på bättre tankar.
Ha´re bra, hej!
Patricks snusning kostar inte ens en tredjedel av det jag snusar för. Mitt samvete klarar inte av det längre.
Jag lägger massa pengar varje månad på ett äckligt beroende.
Men asså ärligt talat, vad fan har jag gett mig in på?! Hur fan tänkte jag nu liksom?
Jag har två alldeles utomordentliga barn, dom är ju verkligen vackra att titta på och så.
Men dom kan då konsten att reta gallfeber på mig, vilket de båda har sysselsatt sig med hela dagen!
Vafan, hur tänkte du nu Madeleine?!
Jag blir så arg när jag sitter här en kvart efter att kiosken har stängt med en sambo som är utanför gävle nånstans och skakar och tänker att jag faktiskt inte behöver snus, det är ju jättebra om jag slutar med det.
Men vaaaaarför just nu lilla du?! Snart börjar skolan igen, jag ska stressa arselet av mig varje morgon för att hinna med en buss som gör att jag måste sitta i Bollnäs och vänta i 55 jävla minuter innan jag ens börjar. Allt detta för att
mina lärare som utav en händelse bor i bollnäs har bestämt att vi ska börja den idiotiska jävla tid vi gör.
Vad är det jag gör mot mig själv? Hela dagen har jag varit som en jävla bomb, såfort någon varit minsta fel har jag gormat, kastat grejer och varit allmänt jävla barnslig. Men varför skulle jag då sluta snusa just precis detta jävla nyår? Ja det finns ju en hel del rimliga förklarningar till det men jag tänker inte se det logiska i det hela.
Jag har de senaste åren snusat minst en dosa om dagen, jag snusar dygnet runt, sover med skiten till o me.
Såfort jag tar ut den ena åker den andra in, det är det jag sysselsätter mig med om dagarna.
Jag snusar så hela min käft känns helt söndertrasad, varför?!
Trots att jag inte snusat på ett bra tag nu, nån dag sådär så svider det fortfarande. Då har det liksom gått för långt.
Jag har ganska tur, mina tänder är skonade och det syns ju inte direkt att jag snusar på dom.
Lika bra att sluta innan hela munnen ser ut som en jävla slagfält.
Men jävlar vad jag svamlar om massa orelevanta saker och har tappat förmågan att vårda mitt språk.
Det var ju nämnligen också ett av mina nyårslöften, anstränga sig satan för att inte svära lika mycket.
Jag tycker att det är fruktansvärt ovårdat att svära, iaf vid opassande situationer. Krossar man lilltån mot vardagsrumsbordet får man svära, hur länge man vill. Men i brist på någon bra o säga är det inte okej.
Utan snus i över en timme försmäktar jag på denna ö!
Jag ringde min älskade. Han var i Tönnebro nu, har kollat på en bil som tydligen inte hamnade i våran ägo.
Han köper med en dosa. Jag ska bara ha den i fickan, det går nog lite bättre då.
Då har jag ju ett val. Snusa eller inte. Nu har jag inget val, för jag har inte snus, och då vill jag ha det ännu mer än om jag har det.
Nu ska jag kolla på tre kronor. riktig kvalitetsunderhållning från nittiotalet får mig säkert på bättre tankar.
Ha´re bra, hej!
