Istället för tårar...

Som åtminstone trogna läsare vet så har det varit mycket tankar och funderingar kring våran älskade Saga.
Då dumma jävla jag inte tidigare kunnat se att detta ska komma så har vi satt oss i situationen att vi inte
har råd att ha kvar Saga. Det är så jävla pissigt och jag blir så himla ledsen och besviken på mig själv!

Jag gick o trodde att man åtminstone skulle få en liten utbetalning från CSN i december gick ju på en nit.
Inte en krona på hela december. Mitten av januari kommer första.
Jag hatar pengar, jag hatar att prata om pengar och jag hatar verkligen den stora bristen på skiten!

I vilket fall som helst så efter att ha dragit ut på det ett bra tag la vi med stor sorg i hjärtat ut en annons.
Massa, säkerligen underbara människor har ringt och mailat.
Men jag får panik, jag vill ju inte det här. Hur ska jag kunna se någon annan familj gå iväg med MIN hund ännu en gång?!
I månader gick jag och saknade denna underbara och ska jag då klara av att släppa henne igen med vetskapen om att det är mitt egen jävla misstag?! Förra gången kunde jag inte påverka.

Efter att praktiskt taget bestämt att en familj ska komma nu på torsdag för att träffa henne har jag bara lust att ta henne och springa så långt ut i skogen som möjligt och stanna där.
Jag klarar inte av det. Jag tänker inte göra det.
Ända sen vi la ut den där annonsen har hon gått och kollat på mig med sina extra ledsna ögon,
hon är vacker den här donnan och hon får mitt hjärta att smälta.
Hon kommer och buffar och knuffar och vill inget annat än att man bara ska vila handen på hennes enorma huvud.
Jag älskar den här hunden.
Barnen är helt fästa vid henne, Teo skulle mest troligt aldrig förlåta mig. Det är ju hans bästa vän också.

Jag vägrar. Jag säljer hellre min själ än den här hunden!
Eller åtminstone bilen, eller något annat skit som faktiskt inte spelar någon som helst roll.
Jag skulle hellre skuldsätta mig upp över öronen än att inte få ha min älskade Saga kvar.
Det finns ingen människa som skulle se henne på samma sätt, hon skulle aldrig bli lika uppskattad igen.

Jag tänker ta bort den där annonsen och ringa till dom människor som ville komma och träffa henne och säga att det faktiskt inte kommer bli så. Jag klarar inte av det.


Nu ska jag hoppa in i duschen och försöka klura ut något sätt att tjäna riktigt snabba pengar på!
Sen ska jag krypa ner bredvid min sjuka sambo.
Ha´re bra, hej.


Gnuggar och gnussar!

Min stora "häppiga" (Martins ord för häftig som T tycker är skitroligt) Teo har dom senaste dagarna
gått och kliat och gnuggat sig i ögonen konstant! Han blir riktigt förbannad och kommer och skriker att
jag måste göra nånting men jag vet inte vad jag ska göra. Han har fått skölja och torka ordentligt men
ändå börjar han efter några minuter igen.
Nu undrar jag om någon kunnig människa därute möjligtvis vet om man liksom kan få kli i ögonen om man har dålig syn? Jag har sett att han sitter och kisar (heter det så?) när han kollar på tv:n, som om han liksom inte ser ordentligt eller måste anstränga sig för att kunna urskilja saker o ting på tv:n.
Eller om man är hundallergiker, kan man få kli i ögonen då eller får man typ utslag?
Eller vad sjutton det nu kan vara, jag har suttit o klurat men blir inge klokare.
Hoppas nån vet, men det blir nog en tripp till HC o kolla, men han är liksom inte svullen bara lite röd i ögonen. Inge kladd eller nå annat som inte hör hemma heller.
Nu måste jag hänga tvätt.
Ha´re bra, hej!

Jag är ju gnällig o såå...

Jag är en ganska självdestruktiv människa.
Jag gnäller onödigt mycket över saker jag varken kan påverka eller vill ändra på.
Jag är en fruktansvärt svår människa att leva med, och jag tycker att alla andra
får skylla sig själv som har med mig att göra. Det måste vara karma, dom förtjänar det!


Jag är nog den mest paranoida människa världen skådat, jag tror inte det finns någon
som kan ta hand om mina barn lika bra som jag själv så därför kan jag inte heller
lämna det ansvaret till någon annan, möjligtvis kortare stunder till deras pappa och dagis när jag måste till skolan.
Första natten jag sov utan min älskade Teo var när jag födde Tilia, mina planer sprack
när hon vägrade komma på dagtid och istället föddes elva på kvällen så jag blev tvungen att
sova kvar på förlossningen men stack som ett bi direkt morgonen efter.
Jag längtar och ser fram emot den dagen jag får riktig egentid med min älskade sambo, men
samtidigt måste jag ju vara realistisk: Vem är då kapabel att ta hand om mina älskade barn?!

Min son sitter i skrivande stund och leker med sin systers barbie, det är sånt vi gör i smyg på morgonen när
pappa i huset fortfarande sover. Han skulle flyga i taket, han håller väldigt hårt på sin bild av könsrollerna.
Bilar till T och dockor till Mini. Var det så när jag var liten? Jag vill minnas att jag lekte hårda tuffa lekar med min storebror som involverade både svärd och bilar med enorma däck, ändå tycker jag att jag blev liksom duglig.
Men för husfridens skull leker vi i smyg. Teo, jag och Barbie.

Klockan börjar närma sig dagisdags och jag ska än en gång se MIN älskade Mini slänga sig i armarna på hennes dagisfröken o skita fullständigt i mig. Förrädare.

Teo kom nu och hade slitit av Barbie benen. Han säger att Tilia får köpa en hårdare annars kommer han ha sönder alla. Lika bra o laga den innan Mini kommer ner o låter som en skadeskjuten kråka när hon får se sin barbie.

Dagis va de ja.
Ha´re bra, hej!

liten saga.


Liten mini :)


Finaste lilla saga som valp!


Ha´re bra, hej!

Hej mitt vinterland :)

Bara på en natt blev det vinter, och Teo vaknade och såg snön på taket uppe.
Vilken lycka för våran lilla gosse som tjatat efter sin snowracer sen i maj!
Jag plumsa iväg till bussen vid sju igår men Patrick va ute med barnen innan dagis, massa lek o bus i snön.
Sen när jag kom hem hämtades barnen o sen lekte vi ute :)
Inte det lättaste att fota vildarna när dom svischar förbi på "schnooowräjsern" men bjuder på några suddiga och lite annat :)

Igår kväll efter att barnen somnade passade jag på att baka lite bullar, massa bullar blev det. Och stora om man jämför med dom jag brukar göra. Tycker att dom kan bli lite degiga om dom e för stora så gör hellre små som jag slipper grädda aslänge ;)


Den allra största kärleken <3


Blev så arg när denna blev suddig, hade blivit bra annars!


Mina små busar :)


Min fina lilla Tilia :)


Teo delade så snällt med sig av sin snowracer till Tilias stora lycka :)


140 bullar i frysen. Ooo massor i magen på lilla pappan :P


Avslutade kvällen med bullar och ett glas mjölk.
Sen somnade jag bara jag la huvudet på kudden kändes det som!

Ne nu ska jag invänta att Tilia vaknar så ska vi ut o leka lite.
Alla är lediga idag så det blir mysdag idag :)

Ha´re bra, hej!

Reality strikes.

Älskade Saga <3

 

 

Gudarna ska veta att denna hund är fan den bästa hund som vandrat på denna jord.

Och jag har verkligen mått jättedåligt över att hon helt plötsligt inte fick bo kvar hos oss för nått år sen.

Nu har vi bara hunnit haft henne ett litet tag och då kommer käftsmällen, verkligheten.

Vi har inte råd med en så stor hund, hon kostar nästan mer i mat än barnen gör  varje månad.

Hennes försäkring är dyrare än barnens, de största pengarna har vi hittills lagt på hunden och inte ens märkt eller tänkt på det för jag har bara varit sååå himla lycklig att hon kom tillbaka till oss.

Men nu kommer allt ifatt och våran ekonomi har inte utrymme för en sån stor hund, och det känns fan SKIT!!

Och med ökade utgifter och minskade inkomster hos både mig o Patrick så går det fan inte!
Och det gör mig så jävla arg, ledsen och besviken och riktigt jävla bajs!!

Nu ska Saga ut på promenad sen ska vi hitta på något.

Ha´re bra, hej!

 

 


RSS 2.0