Kvällpromenaden blev en blandning av mitt skönsjungande vrål och en sorgsen gång.
Började asgarva för mig själv mitt ute i svarta skogen när jag insåg att jag på fullaste allvar gick och sjöng just all by myself, helt för mig själv med en sorgset lunkande vovve bredvid mig. Hon saknade nog Nino lika mycket som jag saknade Loijsan på våran rutinmässiga promenix. Jaja lika bra att vänja sig och sluta hänga läpp över min enorma ensamhet.

Patrick åkte med Tomas idag när han skulle skjutsa hem Annlouise och farmor. Mamma, Åke, Marika, Martin och Markus kom ner och fikade och Martin blev kvar såklart=) Vi kollade på film och käka godis medans T sov middag sen kom mamma och hämtade han.

Jag bakade negerbollar som självklart blev alldeles utsökta. Jag hade såklart tryckt i mig så mycket godis att dom fortfarande står orörda men men ;P

Teo vaknade tiiiidigt imorse och var jätteledsen, vet inte vad det var med honom. Gick upp vid åtta men inte blev han gladare för det. Stackars måste haft ont nånstans för efter mitt sista tappra försök att muntra upp gossen blev han piggare, alvedon blev min räddning. Idag har han varit mycker gladare än dom senaste dagarna, lekt fint och varit gosig på mamma för ovanlighetens skull.

Nu ska ja bara sitta och vänta på att mitt hår ska torka lite innan jag går in och lägger mig. P ligger och kollar på film och Saga snarkar som en dåre så jag känner mig inte direkt sugen på att sitta uppe när jag kan sova =P

Ha´re bra, hej!