Allt har varit lite småkaos de senaste dagarna/veckorna.
Marika har iaf kommit hem från sjukhuset och bor hos oss tills hon återhämtat sig ordentligt.
Allt går kanon och man kan knappt tro att hon bara för några veckor sen låg nedsövd mellan liv och död.
Det är så obeskrivligt skönt att ha henne hemma och äntligen få skratta som vanligt med henne.
I fredags skjutsade Anki oss till Bollnäs och Marika fick sin tredje cytostatika-behandling.
Det gick bra och hon blev inte så påverkad efteråt heller, lite trött bara.
Imorse ringde läkaren och ville att hon skulle komma upp direkt. Jag fick panik, hade precis kommit ner på praktiken på HC i Kilafors och svidat om till arbetskläder när det bara var att hoppa ur dom, fixa skjuts och sen fara upp till Bollnäs. Provsvar hade kommit från senaste proverna hon lämnade, inte så jätteglada besked. Hennes njurfunktion fortsätter sjunka och nu håller alla tummarna att det slutar upp med det!!
Stackarn har varit med om tillräckligt och jag hoppas innerligt att dom stannar kvar på samma nivå nu!
Njurar kan ju inte läka på samma sätt som andra organ, har dom börjat bli sämre återfår dom inte funktionen som förlorats. Lungorna fortsätter läka och allt där går åt rätt håll, tur det iaf!
Inga spår av antikroppar i blodet till allas stora lycka!
Tyvärr har hon under helgen dragit på sig en förkylning :/
Hennes blodtryck är också onödigt högt så nu måste dom sänka de så inte njurarna ska påverkas.
Nu måste jag tillbaka från min lunch!
Ha´re bra, hej!